2. För att en del av solenergin som kommer in i växthuset omvandlas till värme och värme åker inte ut genom glaset lika lätt.
3. Jordens omringas av ett lager av gaser som bara släpper ut en del av solenergin. Resten av energin stannar kvar i jordens atmosfär. Nästan samma sak sker i ett växthus.
4. Om växthuseffekten ökar drabbas hela världen. T.ex om medeltemperaturen ökar så smälter isen på nordpolen och då blandas sötvatten med saltvatten och då kan golfströmen rubbas. Det innebär att vi eventuellt kan få en ny istid på den norra delen av jordklotet och då kan man inte längre bo där. Sjöar kommer torka ut i de varmare delarna av världen och organismer kan inte längre leva där.
5. Översvämmningar, ny istid, torka osv.
6. Man har bestämt att industriländerna ska minska sina utsläpp. Dock står vissa länder utanför detta avtalet.
7. Dikväveoxid, koldioxid, metan, freoner och ozon.
8. Freon- 11 och 12
9. - Koldioxid – Bildas när man förbränner fossila bränslen.
Metan – Bildas vid nedbrytning av organiska ämnen på ställen där det exempelvis är ont om syre.
Kväveoxider – Bildas vid förbränning i bilmotorer, men även vid för kraftig gödsling av åkermark.
Ozon – Bildas av syrgas i de övre delarna av atmosfären, under påverkan av ultraviolett strålning.
10. Redogör för kolets kretslopp!
CO2 Koldioxid 3,5 %o ( Promille )
→ Växterna tar hand om koldioxiden igenom fotosyntesen
→ Djuren äter växter, och släpper ut koldioxid
→ Djuren dör och hamnar i jorden
→ Nedbrytare äter upp djurets kvarlevor och gör på så sätt om den till koldioxid
11. 2/3
12. ju längre från ekvatorn en plats ligger, desto snedare faller solstrålningen in och desto mindre värmemängd får platsen ta emot.
13. En del av den energi som når jorden från solen lagras genom att luft, mark och vatten värms upp. Detta gör att temperaturen jämnas ut.
14. energi kan inte förintas bara förändras.
15. Kemiskt bunden energi- lägesenergi- rörelseenergi- värmeenergi
16. kemiskt bunden energi- rörelseenergi- värmeenergi.
17. Elektrisk energi har högre kvalitet, eftersom ända upp till 90% kan omvandlas till mekanisk energi.
18. allt.
19. det beror på vårt klimat, mycket energi används till uppvärmning av bostäder och lokaler. Vårt land är glesbefolkat så mycket energi går åt till transporter.
20. Joule, TWh och WH, kWh
21. Flödesenergi är sådant som hinner komma nytt innan vi använder allt och kapitalenergi är sådant som inte hinner komma nytt innan vi har slut på allt.
22. Gamla bränslen i jorden såsom kol, olja och naturgas. Dom är rester av växter och djur som levde för flera miljoner år sedan.
23. 60% Kommer från Sverige.
24. Fossila bränslen 38%, kärnkraft 26%, vattenkraft 12%, biobränslen 23%. värmepumpar 1% och vindkraftverk 0.4
25. Biobränslen, vattenkraft, direkt solenergi, vindkraft, vågenergi samt mark- vatten- och luftvärme.
26. Biogas, Pellets, metanol och etanol
27. 23%
28. Fördel: dom är förnybara.
Nackdel: man utnyttjar en råvara som skulle kunna användas till annat. Dessutom förorenar man luften när man förbränner dom.
29. lägesenergi- rörelseenergi- elektrisk energi
30. Fallhöjden och vattenmängden.
31. Man lagrar vatten i stora magasin.
32. 0,4%
33. fördel: inga avfallsprodukter.
nackdel: varje vindkraftverk ger så lite energi så vi måste bygga många för att de ska alstra tillräckligt mycket energi för svenska folket.
34. genom solceller och solfångare.
35. i kärnkraftverk där atomkärnor klyvs.
36. när man klyver en atom får man värmeenergi som sedan hettar upp vatten till ånga som sedan driver en turbin, som i sin tur driver en generator som alstrar elektrisk energi.
37. Fördel: mycket stora mängder energi som utvinns ur en liten mängd materia.
Nackdel: de nya atomer som bildas vid klyvningen är oftast starkt radioaktiva. Det betyder att de under mycket lång tid sönderfaller av sig själva, samtidigt som de utsänder radioaktiv strålning.
38. under normal drift i ett kärnkraftverk når endast en mycket liten del av den radioaktiva strålningen ut i omgivningen. Vid en olycka släpps det ut mycket mer radioaktiva ämnen och det skadar omgivningen något kolossalt.
39. den radioaktiva strålningen mäts i enheten becquerel (Bq). Stråldos mäts i enheten sievert (Sv).
40. Högaktivt avfall är det använda bränslet från kärnkraftverket som innehåller stora mängder radioaktiva ämnen.
41. Fördel: dom är lättåtkomliga i stora mängder och till ett lågt pris.
Nackdel: nackdelarna är utvinning, transport och användning, vi använder mer än som produceras.
42. Vid förbränningen bildas koldioxid som släpps ut i atmosfären. Detta påverkar kolets naturliga kretslopp och bidrar till växthuseffekten. Det bildas också svaveldioxid.
